Söndagen den 25 oktober 2015
Vandringen leddes av Graham Robins Bomarsundssällskapet har under en följd av år ordnat populära vandringar i Bomarsundsområdet. I år är målet Grinkarudden, ett sällan besökt område vid Lumparns strand ungefär två kilometer väster om fästningen. Just här utkämpades de hårdaste striderna under krigssommaren 1854. Ur ett kraftigt värn öppnade försvararna eld mot tre engelska fartyg som rekognoserade på midsommaraftonen. Granaten som hamnade på HMS Heclas däck med brinnande stubin sköts från Grinkarudden. Löjtnant Lucas som lyfte den i sjön fick för bravaden det allra första Victoriakorset.
Inför slaget om Bomarsund två månader senare hade engelska marinsoldater befäst Grinkarudden och riktade därifrån häftig eld mot huvudfästet. Elden besvarades och striden utvecklade sig till den häftigaste artilleriduellen under hela slaget.
Tack vare det isolerade läget vi Lumparns strand har värnet vid Grinkarudden bevarats bättre än något annat av dem som byggdes av franska och Engelska trupperna i terrängen runt fästningen. Guiden är Graham Robins, en riktig expert på händelserna i Bomarsund, garanterar en spännande vandring i vackra områden. Bomarsundssällskapets vandring till Grinkarudden i Bomarsund den 25.10.2015
Under sakkunnig guidning av Graham Robins startade turen med 25 deltagare, i duggregn, med en ca 1 km:s bilfärd från franska monumentet söder om Bomarsunds gård. Därefter en vandring på ca 2 km ut till Grinkarudden. Längs Grinkaruddens västra strand fick vi se mindre försvarsanläggningar. Enligt Graham Robins var det fråga om små skyttevärn och möjligen stengrunder för vindskydd och tält. Dessa anläggningar låg ca 50-100 m in från stranden och var troligen avsedda för försvar för eventuella angrepp från väster.
Ute vid Grinkaruddens sydöstra strand finns betydligt större försvarsanläggningar, skyttevärn av sten och kanonarrangemang bakom höga jordvallar. Graham Robins berättade att skyttevärnen bemannades med upp till 400 st. skarpskyttar och kanonerna var tre till antalet, riktade mot Ängösund. I mitten av juni 1854, avvärjdes tack vare försvarsanläggningen vid Grinkarudden, en första attack från tre engelska krigsfartyg, som kom in via Ängösund och anföll Bomarsund söderifrån. Försvararnas eldgivning var så kraftig att anfallarna gav upp efter ett dygn och avlägsnade sig från området. Det gick däremot sämre när engelsmän och fransmän återvände med övermäktiga styrkor två månader senare, då intog de bland annat Grinkarudden, och kunde sedan beskjuta huvudfästet i Bomarsund därifrån.
Enligt Graham Robins var det ett stort misstag att placera kanonerna nere vid stranden, istället för på det ca 40m höga bakomliggande berget. Från höjden skulle försvararnas eldgivning blivit mycket effektivare, och anläggningen mera svårintaglig.
Den väldigt intressanta och givande vandringen avslutades i strålande sol, med kaffepaus, och en livlig diskussion om betydelsen av att på ett bättre sätt ta tillvara de historiska händelserna i Bomarsund, bl.a. genom en satsning på ett modernt besökscenter i Bomarsund.
