Sången
om det åländska kriget/Oolannin sota
Den
populära finska sången Oolannin sota har sjungits
sedan 1910-talet (se
En folksång under luppen och Oolannin sota).
Jerker Örjans, som har
forskat i sångens ursprung, har hittat
ett tiotal översättningar till
svenska och några också till andra språk.
Det är uppenbart att ingen
har blivit populär. Tre versioner presenteras här:
Den
äldsta kända översättningen finns i Svenska litteratursällskapets
folkkultursarkiv. Den upptecknades 1925 på Kökar där den sjöngs
av
Anna Hellström. Hon hade lärt sig sången av sin bror Anton Hellström,
som i sin tur lärt sig den under sin militärtjänstgöring i
Helsingfors.
Melodin är den samma som gäller i dag och texten som följer:
---------------------------------------------------------------------------------------
Det
åländska kriget
(Anna
Hellström)
Ja
det kriget var ljuveligt* på Ålands strand,
Hurra, hurra, hurra!
$När med trehundra skepp till vårt fädernes land,
Kom den engelska flottan med mord och med brand.
Sjung farallalala, sjung farallalala,
Hurra, hurra, hurra!
Nog
var det väl vackert att se uppå,
Hurra, hurra, hurra!
När trehundra skepp klövo böljan den blå,
Och ankra vid fästningen strax därpå.
Sjung farallalala, sjung farallalala,
Hurra, hurra, hurra!
Ty
fienden hade den meningen,
Hurra, hurra, hurra!
Att skjuta till grus hela fästningen,
Och taga till fånga besättningen.
Sjung farallalala, sjung farallalala,
Hurra, hurra, hurra!
Men
de våra de gåvo dem välkomstsalut,
Hurra,
hurra, hurra!
Så
himlen blev höljd uti moln av krut,
Och
jorden den skalv i varenda minut.
Sjung
farallalala, sjung farallalala,
Hurra,
hurra, hurra!
*)
Ålandsguiden Tuulikki Metsola har samma text
men med
”gruveligt” i stället för ”ljuveligt”.
Urprunget är okänt.
Tydligen
omedveten om ovanstående översättning gjorde
Joel Rundt
(1879 – 1971) en översättning, möjligen på 1940-talet:
Oolannin
sota/Ålandskriget
(Joel
Rundt)
Ja
det åländska kriget var hemskt och stort,
Hurra,
hurra, hurra!
När
trehundra skepp genom Östersjöns port,
Engelsmannen
segla fram Finlands kuster emot
Sjung
fara, sjung fara, sjung farallalalala,
Hurra,
hurra, hurra!
Och
det var både ståtligt och grant att se,
Hurra,
hurra, hurra!
När
som engelsmannen fram över viken gled,
Att
det åländska fästet en dundersalva ge
Sjung
fara, sjung fara, sjung farallalalala,
Hurra,
hurra, hurra!
Och
se fienden han ämnade utan krus,
Hurra,
hurra, hurra!
Skjuta
fästningen sönder till aska och grus,
Och
ta alla dess männer till fånga burdus
Sjung
fara, sjung fara, sjung farallalalala,
Hurra,
hurra, hurra!
Men
de finländska pojkarna skjöt så klart,
Hurra,
hurra, hurra!
Så
att fästningens murar gav återsvar,
Och
långt över Åland det skarpa dånet bar
Sjung
fara, sjung fara, sjung farallalalala,
Hurra,
hurra, hurra!
Också
Martin Isaksson tycks ha varit omedveten om tidigare
översättningar när
han skrev sin bok Kring Bomarsund (Mariehamn 1982).
Isakssons översättning:
Det
Åländska kriget
(Martin
Isaksson)
Och
kriget på Åland förskräckligt det var,
Hurra,
hurra, hurra!
När
vi stod mot trehundra skepp i försvar,
Som
stävade mot våra kuster och far.
Sjung
fara, sjung fara, sjung farallalalala,
Hurra,
hurra, hurra!
Men
en ståtlig syn så var det minsann,
Hurra,
hurra, hurra!
När
engelska flottan seglade grann,
Framför
åländska fästningens grönskande strand.
Sjung
fara, sjung fara, sjung farallalalala,
Hurra,
hurra, hurra!
Och
det hade fienden klart för sin blick,
Hurra,
hurra, hurra!
Att
fästningen skulle de skjuta ur skick,
Tills
varenda soldat uti fångenskap gick.
Sjung
fara, sjung fara, sjung farallalalala,
Hurra,
hurra, hurra!
Men
Finlands gossar de sköt för sitt land,
Hurra,
hurra, hurra!
Så
fästningens murar de stodo i brand,
Och
Lumparn gav eko från strand och till strand.
Sjung
fara, sjung fara, sjung farallalalala,
Hurra,
hurra, hurra!
-------------------------------------------------------------------
Sången
om det åländska kriget
Ur en handskriven sångbok från 1856
Tolkning från finskan av Jerker Örjans
Uppgifter om den finska
originaltexten
1. Ack den rinner i min håg,
Hurra, hurra, hurra!
Historien som är jämmerlig,
Den minner om ett åländskt krig.
Sjung fara, sjung fara, sjung farallalalala,
Hurra, hurra, hurra!
2. Fienden var tusenfald,
Hurra, …
Finlands gossar, några få,
Till Ålands fästning fick de gå.
Sjung fara, …
3. Pojkarna gick för att rusta för krig,
För att fienden möta med hugg och med slag,
För fäderneslandet i vännernas lag.
4. Allting börjar i juni mån,
Berättelsen om ett åländskt krig,
Där striden är grym och jämmerlig.
5. Med två, tre hundra skepp de kom,
Kom under åländska fästningen,
Ombord fanns fransoser och engelesmän.
6. Bergen och dalarna ekade,
Ur finnarnas bössor ljöd skott på skott,
Den välkomstsaluten blev fiendens lott.
7. Men Frankrikes gossar och engelesmän,
Med gruvliga salvor besvarade den,
Och in i tornet storma’ de sen.
8. Det roptes: ”Mot tornet!”, i nästa minut,
Ingen blir skonad, död utan prut,
De våra har talat med kulor och krut.
9. O ve och fasa, detta krig!
Här skonades ej någon främmande
Ovännens öde var skrämmande.
10. Men vad gagnas pojkarna,
När Frankrikes gossar och engelesmän,
Stormar mot fästningen tusenfalt än.
11. Pojkarna storligen vredgades,
När nådens flagga hissades,
Och fästningens portar öppnades.
12. Harmen gick ej att tygla mer,
Studsarna slängdes och huggarna med,
Av pipor och kolvar blev kaffeved.
Då togs vi som fångar av engelesmän,
Sen fick vi segla på ångfartygen.
14. Som fångar vi segla’ med elden ombord,
Mot engelska riket och havet i väst,
Till staden Lewes i engelsk arrest.
15. I engelska drottningens eget förvar,
I butkan vi satt och kom ingen vart,
Där satt vi likväl ett år och tre kvart.
16. Från Kejsaren själv kom befallningen fram:
”Släpp gossarna ut ur arresten, minsann,
Nu skall de segla till fäderneslan’!”
17. Och alla så hurrade och skreko,
Och folket i Lewes gav eko,
När pojkarna i eldvagn avveko.
18. När gossarna fara så sjunga de,
Hurra, hurra, hurra!
Engelska riket är härligt de’ me’
Men fäderneslandet är härligare,
Sjung fara, sjung fara, sjung farallalalala,
Hurra, hurra, hurra!